Res på ditt sätt, inte någon annans

Oktober, 2. Tisdag.

Att inte embracea varenda dag av en resa är typ socialt förbjudet. Jag förstår tänket; under en kortare vistelse vill man inte missa något. På många plan håller jag ju även med, och de som rest med mig tycker ofta att jag har ett ganska högt tempo när jag rör mig mellan mina bucket list-punkter. Det är ju endast för att jag har det kortaste tålamodet och hatar allt vad museum heter. Men så vill jag också hinna ta in allt, liksom uppleva allt kul som går att uppleva. Det känns väl ganska logiskt, det känns som standard när man reser någonstans. På den här resan har jag två dagar i Bergen, en liten layover innan jag åker vidare hem till Sverige, ni vet. Tanken var att kräma in allt vad Bergen är under dessa två dagar och bara köra. Men så, efter fyra riktigt intensiva dagar i Frankrike och en full resdag så kände jag idag bara nej. Så jag gjorde den totala motsatsen. Jag har lyckats ta mig ut på två promenader, and that’s it. Hela jag är totalt slut, trött på att resa och få nya intryck och möta nya människor.

stockholm+tele2+photo+location

Jag är en solklar introvert. Och som introvert krävs ofta egentid, och mitt fall är inget undantag. Detta är något jag ju vet, och är noga med att få till i vardagen. Men så är jag ute och reser, och hela min logiska hjärna försvinner ut genom flygplansfönstret. Jag ska kräma på så inåt och vara ute så länge solen står på himlen, åtta fulla dagar i rad. Men nej, inte ens jag blir av med mina introverta drag bara för att jag lämnar min vanliga vardag. Så idag stannade jag på mitt hostel fram tills eftermiddagen. Kände mig astråkig, fick ångest, kände mig dålig som inte tog vara på denna fina stad. Fick även höra en hostelkompis kommentera mitt val av dagsaktivitet, kände ännu lite mer ångest. Tänkte att jag går ut och ser solnedgången, så gör jag något. Tänkte direkt efter hur stört det är att jag ska ta från min egentid för att pleasea omgivningen.

Att inte ta vara på varje jävla sekund av en resa är totalt oförståeligt för en del. Jag har alltid fått höra det, eftersom jag är den jag är. När jag inte var solbrun nog efter en resa till Teneriffa blev jag ifrågasatt varför jag inte tagit vara på solen, fast jag har soleksem. När allt jag vill är att ta en timmes vila på boendet finns det en liten elak person inom mig som försöker tvinga mig ut. Det är inte förens jag börjat resa mer frekvent som jag insett att jag inte bara kan plocka fram en liten Supersophie varje gång jag reser. Och den uppenbarelsen är bara så otroligt skön, nästan befriande. Att resa ska vara nice, och vad nice är beror från person till person. You do you, man. Jag älskar att upptäcka nya platser mer än typ allt annat, men jag vill göra det på ett sätt som passar mig. Det borde alla. Embracea dina resor på ditt sätt, inte så som någon annan tycker att du borde.

stockholm+tele2+photo+location

Foto av Johan